Finlands självständighet

Finlands självständighet är den deklaration till självständig stat som Finlands autonoma storfurstendöme, som hörde till det kejserliga Ryssland, gav i december 1917.  Möjligheten att bli en självständig stat började klarläggas i Finland under våren 1917 och själva självständighetsförklaringen gavs i december samma år.

Innan Finland blev självständigt hade landet drabbats av ofärdsåren.  Finlands självständighet hade att göra med den omvälvning som ägde rum i Ryssland under det första världskriget, det vill säga  den ryska revolutionen som ledde till kejsardömets fall. Bolsjevikregeringen som tog makten i Ryssland beviljade Finland dess självständighet. Sovjetrysslands bolsjevikledare Vladimir Lenin beviljade Finland självständighet och tack vare självständigheten blev Finlands autonoma område inte automatiskt en del av Sovjetryssland och senare den ryska socialistiska federativa sovjetrepubliken. De flesta länder erkände Finlands självständighet under åren 1918-1919. Finlands självständighetsdeklaration följdes av en maktkamp som delade folket i två läger.

Självständighetsdeklarationen 1917

Se bilden av självständighetsdeklarationen 1917 >

Finlands självständighetsförklaring var en framställan om att bli självständigt från Ryssland som Svinhufvuds senat gav den 4 december 1917. Finlands lantdag antog förslaget den 6 december 1917 med rösterna 100-88. Den här dagen firas som Finlands självständighetsdag.  Deklarationen var emellertid endast en del av Finlands självständighetsprocess.

Den viktigaste och första uppgiften som Svinhufvuds senat fick var att snabbt få till stånd Finlands självständighet, eftersom lantdagens borgerliga majoritet ville lösgöra sig så snabbt som möjligt från Ryssland där bolsjevikerna hade tagit makten.

Eftersom man inte ville erkänna bolsjevikernas ställning som Rysslands lagliga ledare beslutade man i Finland att ensidigt förklara landet självständigt.  Socialdemokraterna i oppositionen ville emellertid inte att förbindelserna till sovjetregeringen bröts. Senaten beslutade att ge självständighetsförklaringen till riksdagen endast  i en proposition, så att borgarnas och socialisternas meningsskiljaktigheter inte skulle lyftas fram i diskussionen.  För att få vänsterns stöd för deklarationen beslutade man emellertid fastställa att det självständiga Finland uttryckligen skulle bli en republik.

Den 4 december läste senatens ordförande P. E. Svinhufvud upp deklarationen för lantdagen.  SDP:s representanter förblev demonstrativt sittande medan deklarationen lästes och lade genast därefter in en protest, eftersom senaten hade utövat maktbefogenheter som i enlighet med beslutet av den 15 november tillföll lantdagen.  De utländska representanterna i Finland meddelade senaten att lantdagen som innehavare av den högsta makten måste anta förklaringen.  Och sålunda lämnades två dagar senare ett initiativ som stödde godkännandet av deklarationen in till lantdagen för behandling. De borgerliga partierna röstade för förslaget och socialdemokraterna för sitt eget motförslag: rösterna fördelades 100-88 till förmån för det först nämnda förslaget. Även i socialdemokraternas förslag var målet självständighet för Finland, men inte genom en ensidig proklamation utan som resultat av förhandlingar med Ryssland. I borgarnas ögon tedde sig detta som en tvivelaktig uppbromsning av självständigheten.  Borgarna ville inte att Finlands självständighet skulle vara beroende av Sovjetrysslands godkännande vilket hade uppskjutit självständigheten på en obestämd framtid. Socialdemokraterna igen ansåg ett ensidigt lösgörande utgöra en farlig "äventyrspolitik", eftersom Ryssland möjligen skulle komma att förhindra självständigheten med våld.

Snart stod det klart att man i alla fall också måste få ett godkännande av Sovjetrysslands regering, det vill säga av folkkommissionärernas råd för att övriga stater skulle erkänna självständigheten.

Den första som undertecknade borgarnas initiativ som vann röstningen var agrarförbundets Santeri Alkio medan socialdemokraternas initiativ först undertecknades av Kullervo Manner.

Självständighetsförklaringen lästes upp för lantdagen och antogs i Heimolahuset som trots det historiska värdet revs 1969.

100visio - Video

Projektet 100vision bjuder in alla skolklasser runt om i Finland att ta fram en ny självständighetsförklaring för Finland. Det viktigaste är att ni hänger med!

100visio - För vem?

Alla finländska skolklasser i högstadier, specialskolor, yrkesanstalter och gymnasier inbjuds till att skapa en ny vision.

100visio - Vad då?

En vision av Finland för de följande 100 åren - de ungas nya självständighetsförklaring.

100visio - Varför?

Hur ser ditt Finland ut om hundra år?

Suomi Finland 100